Upp för en väldigt brant backe med en trasig bil.

2kommentarer

Hej på er. Nu var det ett tag sedan jag skrev, men det är för att jag varit i Stockholm med världens bästa familj plus Erik och Christian. 
Mamma fyllde 50 år, och det firade vi genom att bo på fint hotell, äta tre rätters, dricka champagne, gå på spa, shoppa och till sist gå och lyssna på Take 6. Så jäkla bra!! 
Jag satt och var lycklig under hela konserten. Och inte nog med det, så satt The real group ( några av mina idoler) bara några rader bakom. Woho!
 
Under den här helgen har jag verkligen märkt av att jag faktiskt inte är frisk. Jag hade så sjukt ont i både rygg och  höft efter att gått omkring i stockholm i två dagar. Fan vad arg jag blev. Jag är ju liksom bara 21 år, det suger att jag behöver känna mig som 75 +. 
 
Men nu till något helt annat. I fredags fick jag ett mail från musikhögskolan i Trondheim om att jag kommit in och att jag är välkommen att börja till hösten. Det är samma skola som Erik kommit in på, och det är en av dom bästa jazz universiteten i europa vilket känns helt fantastiskt. 
Jag var så otroligt missnöjd med inspelningen när jag ansökte att jag helt hade släppt tanken på att ens gå där. Och sen blev jag ju sjukskriven, så då var det inte alls på kartan. Men när jag fick mailet slog att runt. Jag kan ju liksom inte missa en sån chans. 
 
Problemet är ju att jag inte varit aktiv i skolan på några veckor och har ganska mycket uppgifter att ta tag i om jag ska klara det. Jag får ju inte börja i Trondheim om jag har några rester från föregående termin. Jag tänker och tänker men tycks inte komma fram till något bra beslut. Jag ska iallafall tacka ja till platsen och se hur mycket jag orkar. Det varierar ju från dag till dag. Idag har jag tillexempel varit helt slut efter helgen, och då har jag inte haft någon energi till något. Men som sagt, det ändras ju från dag till dag. 
 
Hur ska man kunna göra ett sånt här val? Varför kan saker och ting inte bara vara lätt? Jag önskar verkligen att jag inte ens behövde fundera på att åka, men nu måste jag verkligen tänka igenom och vara helt säker på min sak. 
 
Lite tips och tankar från er som läser skulle vara fantastiskt. För själv har jag absolut ingen aning om hur jag ska göra. 
 
Min magkänsla säger att det kommer bli alldeles för mycket för mig just nu att ta tag i, men samtidigt skulle jag vara så otroligt stolt och glad om jag klarade det, och då kan jag fokusera ett år på att bara spela och ha kul. Det skulle vara helt otroligt. Gud. Vad. Svårt. Det. Här. Är. 
 
JAG GÅR I BARNDOM. 
 
Det kommer vara lika med att köra upp för en väldigt brant backe med en väldigt trasig bil. 
 
Jag vill. Jag vill. Jag vill. 
 
Jag försökte fokusera på något annat förut och unnade mig lyx middag. Oxfile och potatisgratäng. MEN det resulterade ju bara i att jag blev en mätt, fattig och förvirrad student. Istället för enbart Förvirrad. 
 
Det här blev ett långt och frustrerande inlägg. 
 
Nu ska jag försöka sova. Vilket antagligen kommer inträffa om si sådär 2 timmar. 
 
Hej då, och Godnatt! 

2 kommentarer

Karin Johansson

30 Apr 2013 11:39

Inget lätt beslut. Om du tror att du orkar ett år i Trondheim och det är just kurserna på Ingesund du inte vet om du klarar så kan jag ju försöka hjälpa dig med dem om du vill. Kram

Peter Tjernberg

30 Apr 2013 22:10

Jadu Millan du har ett tufft val, oavsett vad du väljer så vet du att vi stöttar dig till 100 ! Sen är det ju skönt att se vilka underbara kamrater du har typ Karin:-)

Kommentera

Publiceras ej